HÄRNÖSAND
Birgitta-Museet i Härnösand är en medicinhistorisk pärla. Trots sina 31 år är museet inte allmänt känt i länet men förtjänar att bevaras och upptäckas av flera.
Härnösands gamla lasarett, numera sessionsbyggnad för regionen, togs i bruk redan 1788. Nya Härnösands sjukhus, vars första del invigdes 1893, upphörde som akutsjukhus 2005. År 1925 tillkom den huskropp där Birgitta-Museet skulle komma att invigas vid sjukhusets hundraårsjubileum 1993.
Initiativtagare var Birgitta Lundquist, bördig från Nyland utanför Kramfors, som hade jobbat på sjukhuset sedan 1955. En gång under en studieresa till Stockholm fick Birgitta och hennes klasskamrater besöka ett medicinhistoriskt museum.
– På eftermiddagen fick de fritt och alla gav sig i väg för att shoppa, utom Birgitta som blev så fascinerad av museet att hon i stället valde att stanna kvar där, berättar Sara Öhman, kulturarvspedagog.
En tanke föddes samtidigt och Birgitta blev sedan drivande i arbetet, med hjälp av kollegor, att så småningom skapa ett medicinhistoriskt museum I Härnösand. En kollega hade sparat undan en stor mängd material som egentligen skulle ha kastats, så det fanns en hel del att börja bygga museet av. En medicinhistorisk förening bildades också för driften av museet.
Att besöka museet är gratis, men tid måste bokas hos regionen. Sara Öhman guidar och berättar om den stora mängd föremål som finns inrymda i de nio rummen, korridorerna och passagerna.
I sjuksalen återfinns en järnsäng med tagelmadrass. Det rosa överkastet avslöjar att sängen är bäddad för en kvinna, den dukade matbrickan att detta är en privatavdelning.
– Här låg någon som kunde betala för sig. Då fick man broderade serveretter och finporslin, berättar Sara Öhman.
I en operationssal ligger uppdukade vassa instrument, narkosmask och eterflaskor, som om läkare och sjuksköterskor när som helst skulle kunna komma in och påbörja ett kirurgiskt ingrepp. I ett hörn står ett äkta skelett upprest och bredvid i ett glasskåp ett kranium. Minnen från en tid när synen på sådana mänskliga kvarlevor var annorlunda än i dag.
Äldre apparater för EKG, synprövning, blodtrycksmätning och el-chockbehandling finns att beses. Om BB-tiden minner gamla kuvöser, babysängar och dopklänningar. Sjuksköterskedräkternas strikta stil påminner mer om uniformer än dagens mer praktiskt utformade sjukvårdsklädsel. Telefonväxel, kontorsmaterial och annat från de administrativa delarna finns också bevarat.
En vägg pryds av en stor grupp med snidade trägubbar och trägummor. Ett arbete av patienten Harald Boström som tillbringade lång tid på sjukhuset. Han utvecklade en egen stil, hade flera utställningar och uppmärksammades i Paris 1950. Vad som ska hända med Birgitta-Museet i framtiden är osäkert. Att det finns ett stort värde i att visa utställningen för framtida generationer är dock ställt utom tvivel.
ERIK ÅMELL
