Jag tittade bort mot Babelsberg vid sjutiden på fredagsmorgonen mot en soluppgång som lovade mycket. När jag dryga halvtimmen senare var på väg mot jobbet på Ådalsskolan var det inte längre något tvivel – det hade vänt. Visst, det är den 20 december som ljuset får övertag på mörkret och man kan börja hoppas på vår och sommar. Fast det tar tid innan det är bortom allt tvivel att ljuset har segrat. Men på fredagsmorgonen var det helt plötsligt inget tvivel längre. Himlen hade från en dag till en annan blivit mycket ljusare. Det kändes direkt i kroppen under min promenad efter gågatan.
Där mötte jag dessutom en leende kille som spelande luftgitarr. Då visste jag helt bestämt att vi är på rätt väg.