Är man inte bäst på något kan man alltid vara sämst. Statistik visar nu svart på vitt att jag är Ångermanlands sämste hinderlöpare genom tiderna. Vid mitt enda försök på 3 000 meter hinder noterades jag för tiden 12.44,6. Det ger en 54:e plats – och en oomtvistligt bottenplacering – bland alla ångermanländska män som någonsin testat grenen.
Johan Norberg i Östersund har arbetat med att ta fram sifforna om de ångermanländska hinderlöparna. Han är en av de hängivna friidrottsentusiaster som lägger ned mycket tid och energi för att skapa så komplett och korrekt statistik som möjligt för att spegla den svenska friidrottshistorien.
Det är inget lätt jobb. Vid tävlingar i gamla tider var det inte alltid så viktigt att notera alla uppgifter om förnamn, födelsedatum och annat som behövs för att man senare verkligen ska kunna vara säker på att det var en viss person som svarade för ett visst resultat. Att t.ex få årsbästalistor från 40- eller 50-talet för Ångermanland kompletta kräver ett icke oansenligt detektivarbete. Men när listorna är färdiga är det härlig läsning för en friidrottsnörd som mig. Bara det att se Kramforsfriidrottare representerade i nästan varje gren är fantastiskt.
Men åter till resultatet 12.44,6. En bit i från världsrekordet på 7.53,63 som innehas av Saif Saaeed Shaheen, Qatar, tidigare Kenya.
Mitt ”rekord” sattes vid den så kallade Triangeln, en lagtävling mellan olika landskap, i Östersund 1982. Jag hade kastats in som reserv då den ordinarie hinderlöparen Janne Mellander var skadad. Jag hade förstås inga förväntningar på topplaceringar och det uppnådde jag inte heller då jag varvades två gånger. Inför sista varvet tyckte jag att det var läge att bjuda publiken på lite extra show. 150 meter från mål dök jag därför ner i vattengraven och tog några simtag innan jag kravlade mig upp och sprang i mål.
Detta måste givetvis tas i beaktning när man värderar min sluttid. Hade jag passerat vattengraven på sedvanligt sätt hade jag säkert kommit i mål 15 sekunder tidigare. Ja, kanske mitt lopp rentutav gått 30 sekunder snabbare. Faktum är att jag nog förmodligen sprungit….
Erik Åmell
Fotnot: I Sverige blev Mustafa Mohamed snabbast på 3 000 meter hinder med 8.05,75 då han 2007 slog Anders Gärderuds gamla världsrekord på 8.08,02. Distriktsrekordet i Ångermanland lyder på respektingivande 8.39,8, satt av Lage Tedenby 1961. Vingalöparen blev med den tiden svensk rekordhållare och var det året nionde man i världen. Janne Mellander, Brännan, gjorde som bäst 9.05,59 och Johan Norberg 9.58,49, en tid som är klubbrekord för Kramfors-Alliansen. Detta är också tider som förtjänar stor respekt. Testa själv och spring 3 000 meter utan hinder!